Sucker Punch 'Extended Cut'

Ett psykologiskt Action-äventyr med specialeffekter som får armhåren att resa sig!

En ung flicka blir institutionaliserad på ett mentalsjukhus av sin Styvfar, som vill ärva familjens förmögenhet. För att få bort sin styvdotter helt ur bilden, betalar han den korrupta sjukhusdirektören för att få henne lobotomerad. Den unga flickan vänder sig till sin fantasi och tar namnet Baby Doll, för att smida en plan och rymma från mentalsjukhuset. Tillsammans med fyra andra flickor, måste de bekämpa ondskan som står i deras väg, för att hitta de föremål som kommer leda till deras frihet.


Tung rulle! På många sätt! Regissören Zack Snyder (300, Watchmen) njuter av att få sin publik att se ut som frågetecken. Handlingen är allt annat än lättsmält och får Matrix att verka ytlig. Ska man ha någon chans att förstå sig på den här filmen måste man se Extended versionen, som är den bättre versionen, och nästan 20min längre än orginalet.
Jag reserverar mig för eventuell Spoiler Alert, när jag nu ska försöka förklara den generella handlingen i den här psykologiska actiondängan!

Babydoll (Emely Browning; Lemony Snickets..., the Uninvited) blir introducerad runt i faciliteten i början. Är man medveten om det kan man se tydligt hur hon lägger märke till olika saker, bland annat; huvudnyckeln, kartan över anläggnignen och skylten där de står att 'dörrarna öppnas vid eventuell brand'. Det är precis de här hennes undermedvetna berättar för henne, i form av en gammal man kallad "Wise man", i hennes första fantasi. Mentalsjukhuset drivs till stor del av Madame Gorski (Carla Gugino; Watchmen, Sin city) som är sjukhusets psykolog. Hon tror på att man kan lugna psykisk obalans genom att uppträda på scen. Baby Doll hör Madam Gorski säga, och jag citerar: -"You control this world. Let the pain go. Let the hurt go. Let the guilt go. What you're imagine right now, that world you control, that place can be as real as any pain." Det är här den unga flickan släpper efter för sina sinnen, tar sig an sin nya identitet som 'Baby Doll', och lever sig in i en värld där hon har kontroll! Hon föreställer sig mentalsjukhuset som en bordell, som en spegling av det onda samhälle hon nu befinner sig i. Det är själva grundkonceptet i filmen. Hon placerar alla i sin omgivning i nån form av roll. Där bland annat psykologen är bordellmamma och doktorn som ska utföra lobotomin är en högt uppsatt man som kommer för att ta hennes oskuld. Notera även att i hennes fantasi har sjukhusdirektören Blue en mustasch, vilket han inte har i verkligheten. Väl in-levd i sin fantasi beger hon sig djupare in i sitt undermedvetna, där hon tillsammans med de andra, har fullständig kontroll! Hon tänker sig in i en värld där hon är överlägsen, och kan besegra vilka faror som helst. I detta fall symboliserat av jättesamurajer, nazizombies, orcher, drakar och högteknologiska robotar. Allt för att klämma in så mycket action och effekter som möjligt mellan varven. I Extended versionen får man även en, givetvis djupt psykologisk, förklaring till Baby Dolls uppmärksammade "blick", som hon ger High Roller under lobotomin. Förklaring kommer lite längre ner.
Hänger man inte med i allt psykologiskt dravel och "drömmar i drömmen", så kan man lika gärna luta sig tillbaka och bara njuta av fullspäckad action! Scenen med robotarna på tåget är en 6 minuter lång euforisk upplevelse med nonstop-slowmo'-action, som frambringar håret på armarna att resa sig och eventuellt en liten erektion. Eller som tyskarna skulle kallat de; Die Effekte Schmorgasboard!
Zack Snyder är även känd för sitt knepiga val av filmmusik, men som på nått sätt aldrig passat bättre! Vem njuter inte av musiken i Watchmen? Här tar han det ett steg längre. Musiken är så in i helvete effektfull, att man kan tänka sig se filmen bara för den saken skull!

Slutet är annorlunda och helt oförutsägbart. Men man måste se Extended för att ha någon som helst chans att förstå (något över huvud taget). Men i det stora hela: Baby Doll har förlorat allt. Den psykiska smärtan av att inte ha något att leva för längre har tagit överhand. När hon till slut träffar High Roller, lovar han henne inre frid. En chans att släppa taget och slutligen inte behöva känna smärtan längre, att inte behöva känna någonting längre. Hon fantiserar om en sexuell upplevelse med High Roller som en metafor för lobotomin, som i slutändan ska komma att bli just hennes frihet.

Kort och gott: En såpass djup film att du med största sannorlikhet inte ens kommer märka av det. Liksom Matrix bör man se den minst tre gånger för att förstå handlingen ordentligt. Fullspäckad med action och svindlande effekter! Bara film-musiken i sig gör filmen sevärd! Väldigt annorlunda och svårtuggat slut!

Betyg: 9/10