Fright Night

En Remake på klassikern med samma namn från '85

Charliey Brewster (Anton Yelchin; Star Trek '09) har lyckats gå från nörd till en av de coola killarna. Han är upptagen med sin flickvän Amy (Imogen Poots; 28 weeks later) och nonchalerar sina gamla vänner, tills en dag då de visar sig att en av dem försvunnit spårlöst. Samtidigt har en ny granne flyttat in i huset brevid. Jerry (Colin Farrel; Phone Booth), som han heter, uppträder misstänksamt och snart inser Charlie att han är en vampyr. Men den illasinnade blodsugande har inga planer på att låta nån snorunge få honom avslöjad!

Som många säkert förstår, har jag inga intensioner på att titta på filmer som gjordes två år innan jag blev född! Film på den tiden va helt enkelt inte bra! - rent av kass! - Kolla bara på Hitchcook's Psycho, som är en av de mest hyllade skräckisarna genom tiderna. -Varför? Jo för att de fanns inte så jävla många att välja på på den tiden! Där av menat att jag inte sett orginalet av Fright Night. Men av andra, betydligt äldre sådana må jag tillägga, har jag kommit till uppfattningen att den håller sig inom ramarna av föregångaren på ett tillfredställande sätt.

Vampyr från orginalet. - Känns annars inte som en orimlig utveckling efter 30 år i äktenskap?

Handlingen är bra, riktigt bra. Bortsett från de faktum att man, ironiskt nog, stör sig på filmens avsaknad av förutsägbarhet. Handlingen följer inte alls den sedvanliga röda tråden man lätta kan följa i blindo när de kommer till film i dagsläget. Bortsett från de hela med att "en mystisk granne flyttar in i huset brevid"-scenariot med allt vad det innebär. Det blev helt enkelt betydligt mer spännande när t.ex. "lagar och regler för vilka som kan bli bitna i en vamp'rulle" helt har ignorerats! - här snackar vi en ond vampyr, när han tillochmed bryter mot filmlagar! -

Det osedvanliga i karaktärernas handlingar i sig ser jag som ett lyft. Dock känner jag mig osäker på huvida jag tyckte om själva handlingens annorlunda upplägg eller ej. De bara händer saker, mest utan nån större uppbyggnad innan. - Men det kanske, som sagt, är påföljden av att återskapa en 26 år gammal film - Det jag därimot gillar är, efter "Disturbia-delen" under filmens början, går Jerry fullkomligt banans och även där skiter i all form av subtilitet, vilket känns som ett annorlunda och kryddigt tillägg i vardagen.

Effekterna är riktigt snygga så gott som i hela filmen, med undantag för några enstaka scener. Den största utmärkelsen med denna vampyr-rulle är att den mer eller mindre är skräddarsydd för 3D! Förvänta er en betydligt mer inlevelsefull upplevelse på bioduken än vad ni kommer få om ni hyr den.

Manus är skrivet av Marti Noxon, som är mannen bakom "Buffy -The Vampire Slayer", som var en populär skitserie på slutet av '90-talet. Vissa liknelser kan man helt klart uppmärksamma gällande vampyrernas utseénde. Själv tycker jag inte om den här visualiseringen av vampyrer. För mig är filmer som Blade och Dracula trendsättare inom genren. Monstermunnen känns helt enkelt inte "vampyr" för mig. Sen säger jag inte att Twilight är bättre, på något sätt, med sin förskönade "smör-look"!

Bra eller dåligt att de inte romantiserar vampyrer som taniga fotomodeller med onormalt fluffigt hår är upp till dig.

Slutet är förvånandsvärt bra. Men vid den punkten i filmen har man troligen listat ut, till stor del, hur det kommer sluta. Men det hade inte varit bra om det slutat på något annat sätt, så det är inget som sänker betyget.

Kort och gott: Annorlunda handling, med det för- och nackdelar det medför. Jerry beter sig inte som vampyrer brukar göra, vilket ger en kul twist. Vampyrerna är "Buffy-style" vilket jag inte förespråkar, men antagligen för enligheten med orginalets look. Mestadels snygga effekter, speciellt på bioduken. Förvånandsvärt bra, och smart, slut!

Fright Night har biopremiär den 14e oktober. Se den! ...i 3D!

Betyg: 7/10