söndag 19 februari 2012

Chronicle

En blandning av Cloverfield och Heroes
Tre ungdomar är med om en extraordinär händelse. Innan de vet ordet av finner de sig själva ha extraordinära förmågor -superkrafter! Vad gör man med superkrafter, och vad gör man absolut inte?


Handlingen börjar bra men har inte de där lilla extra man numera förväntar sig av en bra film. Man får följa Piff, Paff och Puff medans de hastigt utvecklar deras superkrafter, samtidigt som Piff drar sig mer och mer åt den mörka sidan. De bygger upp stämningen bra, men helt plötsligt tappar piff fattningen, bryter sin inhalator i tu och blir jävligt ond bara, vilket jag tycker de kunde ha utvecklat betydligt mer. – Revenge of the nerds! -

Likt Cloverfield, paranormal Activity eller varför inte urmodern Blair Witch Project så utspelar sig den här berättelsen ur ett handkamera-perspektiv. Detta medför till sin stora fördel att specialeffekter ser jäkligt verklighetstrogna ut. Förutom scenen när de lyfts upp i en nästan synlig vajer likt en barnpjäs med låg budget. 

Till en början känns det trovärdigt, men vart efter tiden går börjar man ifrågasätta situationer i vilket en handkamera inte hade varit en normal accessoar tryckt mot ens ansikte. Jag förstår ju att de för filmens ändamål måste filma hela tiden, men i en verklig situation kanske man inte filmar ens bilresa till skolan eller för den delen när hans far hittar kameran och outgrundligt låter sig filmas när han ska ge honom en avhyvling. Detta störande fenomen blir allt klarare ju djupare in i handlingen man kommer. I slutet kan de inte på något vis ens försöka förklara hur en handkamera skulle få plats i bilden, så de går över till övervakningskameror, poliskameror och TV-team som filmar från gatan. Allt detta blir extremt rörigt och stämningsdödande. I vissa scener filmar de till och med enligt vanlig hederlig manér i brist på ursäkter, men hoppar strax tillbaka till en grådaskig SecurityCam.

En grej de lyckats med är beskrivningen av användandet av superkrafter i verkligheten. Vad skulle man göra om man kunde flytta saker med tankekraft? Klä på sig en kroppstrumpa i färgglatt spandex och hjälpa folk i nöd eller helt enkelt passa på att jävlas med allt å alla? Hela konceptet med hur tre tonåringar skulle bruka sina specialförmågor är klockrent och för att inte säga högst avundsamt! Det är egenhändigt det som gör filmen sevärd.


Kort och gott: Ännu en ”handkamerafilm” med en, till en början, intressant och underhållande handling. Störningsmoment att kameran är med och filmar saker man aldrig filmat i verkligheten, men som är ett påtvingat måste för att hänga med i händelserna. Snygga effekter och trovärdig tolkning av konsekvenserna av att ha superkrafter. Häftig och underhållande, men ingen höjdarrulle sett i sin helhet.


Betyg: 6/10

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar