The Darkest Hour

90 minuter du kunde gjort annat...

Sean (Emile Hirsch; Into the Wild, The Girl Next Door) och Ben är i Moskva på affärsresa, men deras svenska partner Skyler (Joel Kinnaman; Snabba Cash) blåser dem på deras deal. De söker tröst på en nattklubb, där de träffar Anne (Rachel Taylor; Transformers) och Natalie. Innan de vet ordet av invaderas plötsligt jorden av osynliga utomjordingar som använder sig av energi för att pulverisera varenda människa på jorden. Tillsammans gör de allt för att hålla sig vid liv. Kommer de lyckas? -Nej, troligen inte!


Handlingen har potential, men levererar inte. Skådespelarna har talang, men visar det inte. Filmen kunde varit bra, men det är den inte!
Som svensk är man alltid stolt som en tupp så fort en annan svensk skådespelare är med i en internationell film. Joel Kinnaman, som slog igenom i serien om Johan Falk, gör en hyffsad insats för svenska folket, men knappast någon roll som imponerar på de feta katterna i Hollywood. Givetvis med det typ-svenska namnet 'Skyler'... Emile Hirsh däremot, med sitt Mal-liknande ansikte, står för filmens kanske enda bra skådespelarinsats.

Man kommer till en viss punkt i filmen när spänningen av vad som händer börjar avta. Man har fått svar på det mesta gällande de mystiska som händer i staden, och vid det tillfället slutar man helt enkelt att bry sig. Hela upplägget på filmen är tröstlöst. De två "snälla killarna" träffar, av en slump, de två dummaste brudarna på kontinenten, vilket de inte tar i beaktande när de bestämmer sig för att ansluta dem i deras lilla "överlevnadsgrupp". -Alla som har sett en katastrof-film vet ju vilken superb idé det är att inkludera två snygga bönor i sällskapet! jag menar; vad kan gå fel?
Som självutnämnd apokalyptisk expert sitter man och stör sig på de nötter filmen faktiskt handlar om, och deras hantering av olika situationer. Det är åtminstone skönt att slippa något nytänkande då filmens könsroller följer en linjär stereotypisk jargong med alfahanar, hjälplösa tjejer och lömska b-roller. - Det lönar sig aldrig att vara den själviska mansgrisen eller den snyggaste hönan om man finner sig själv i en skräckfilm! -

Efter att ha sett The Cabin in the Woods är det svårt att se en skräckis med objektiva ögon. Innerst inne sitter man och tänker på hur två svettiga män med tunn hårväxt övervakar allt som sker, och som emellanåt sprutar in "stereotyp-gas" för att få dessa människor att axla de förutfattade könsroller man förväntas ha i en skräckfilm.

Effekterna med de osynliga utomjordingarna är förhållandevis riktigt bra. - Läs den meningen igen! - Däremot tappar filmen all sin trovärdighet, åtminstone det lilla som fanns kvar, när man får se utomjordingarna första gången. Hela filmen känns bara extremt B från början till slut!


Kort och gott: Till en början intressant, men engagemanget avtar snabbt. Stereotypa karaktärer i en klen handling med pinsamt dåliga effekter. The Darkest Hour är inte helt värdelös, men inte långt därifrån!

The darkest Hour finns att hyra. Gör det inte!

Betyg: 4/10