In Time

Innovativ idé, men som inte riktigt vet vad den vill

I en framtidsvärld där tid är pengar, ordagrant, får man de första 25 åren, därefter startar klockan. Tid är den enda valutan. En ständig kamp att fylla på tiden man har kvar att leva utgör basen för de fattiga, medans de som är rika kan leva för evigt. Will Salas (Justin Timberlake; The Love Guru, Bad Teacher) lever konstant på sina sista timmar i gettot, när han av en slump får ärva all tid från en man som har ett drygt sekel på klockan. Han ger sig av mot de rikas tidzon, där han springer på Sylvia Weis (Amanda Seyfried; Mamma Mia, Red Riding Hood), en rebellisk rikemansdotter, och tillsamans bestämmer de sig för att störta de korrupta systemet.


Handlingen är över hela stället. Det finns så mycket potential i storyn, då de kommit på ett helt nytt koncept. En vara man inte ser så mycket av nu för tiden. Men de tar inte vara på idén över huvud taget. Det finns ingen direkt röd tråd, utan händelseförloppet utvecklas lite sporadiskt vart efter filmen går. Man vet inte riktigt vart filmen är på väg eller vad de vill åstadkomma. Fyndigt nog heter deras nya metropol New Greenwich, men nån vidare förklaring i hur allt funkar vidkommer aldrig åskådaren. Hur funkar den digitala klockan på armen, och hur kan den va kopplad till hjärtat? En innovativ idé, men som hade behövt finslipats lite.
In Time håller ett hyffsat högt tempo filmen igenom, men räkna inte med några specialeffekter, ja förutom en bilkrasch som får animationerna i sommarlovsmorgon att verka påkostade. Det som verkligen bakar min nudel är karaktärerna. Inte själva skådespeleriet i sig, utan snarare deras brist på inlevelse. Givetvis blir killen och tjejen, trots tidigare dispyter, kära i varandra. - Det är ju Hollywood 101 - Men när de känslokallt tittar varandra i ögonen i en kärleksscen med en grådaskig utstrålning så tappar de trovärdigheten. De fanns ingen kemi mellan dem, och man får känslan av att de helt enkelt är uttråkade.
Cillian Murphy (Batman Begins, Inception) förtjänar dock lite cred för sin insats som polis, eller Timekeeper som de i det här fallet kallas.

Hela konceptet med att tid är den enda valutan känns spännande, och man kan inte annat än tänka, om det vore riktigt, skulle man spendera sin tid lite visare? Det verkligen intressanta är ju att tid faktiskt är valutan vi handlar med idag, vi ser de inte på det sättet bara. Detta som i sin tu anspelar på paradoxen att "tid är pengar", vilket aldrig kan undgå det faktum att; man kan tjäna en oräknelig förmögenhet i denna värld, men det enda man inte egentligen kan köpa är just tid!

Kort och gott: Extremt fyndig idé, men svagt utfört. Underhållande, lättsedd och i det hela är det åtminstone värt tiden att se den! Huvudrollernas insats må vara slapp och likgiltig, men å andra sidan behöver Justin bara 4 minuter för att rädda världen!

Betyg: 6/10